maybe the future is not for us

idag klippte jag bort lite minnen, eller lite minnen

rätt många minnen..

minnen från sommaren 2006 och framåt..

det kommer aldrig bli som förut mellan oss..

jag har accepterat det nu,

men jag kan inte sluta undra..

jag tänker på dig åtminstone en gång per dag, oftast fler..

finns jag i dina tankar? 

betyder jag nåt för dig?

saknar du mig?

tyvärr så tror jag svaret är nej.. o det gör ont varje gång jag tänker på det..

för du kommer alltid finnas i mina tankar och inom mig..

och jag kommer aldrig glömma dig..

men det kommer kanske du?